Showtic
Samlar teater, musikaler, shower och konserter på flera svenska scener. Ett bra förstastopp när du vill jämföra datum och platser utan att leta scen för scen.
Se teater & show Annonslänk
Revy – satir, sång och sketcher i svensk tradition
Revyn är en av Sveriges starkaste scentraditioner: en blandning av sång, sketcher och vass satir om året som gått. Här går vi igenom vad som kännetecknar genren, hur den skiljer sig från kabaret och musikal, dess historia och var du ser revy och sommarrevy i dag.
Innehåll
Vad är en revy?
En revy är en underhållningsform som väver samman sång, musik, dans, sketcher och monologer till en helkväll. Kupletterna bygger ofta på kända melodier som försetts med nyskrivna texter, och i sketcherna skämtas det om aktuella händelser med satir och en rejäl dos humor. Just satiren är revyns hjärta: den tar pulsen på samtiden och vänder upp och ner på det som varit i ropet.
Det som skiljer revyn från en musikal eller operett är att den oftast saknar en genomgående röd tråd. Numren står på egna ben, och även om en lös ram ibland binder ihop kvällen behöver inte allt hänga samman. Det ger revyn dess karakteristiska tempo och frihet. Vill du se hur revyn placerar sig bland övriga scenformer hittar du hela bilden i vår översikt över teaterns genrer.
Revy, kabaret eller musikal?
Revyn förväxlas lätt med besläktade former, men gränserna går att dra. En kabaret, eller krogshow som vi oftare säger i dag, är mer intim och framförs gärna på en restaurang eller klubb med publiken tätt inpå scenen. Musikalen har en sammanhållen handling där sångerna driver berättelsen framåt. Revyn ligger någonstans mittemellan i format, men särskiljer sig genom den aktuella satiren och de fristående numren.
| Form | Kännetecken |
|---|---|
| Revy | Fristående nummer, satir om samtiden, oftast ingen röd tråd |
| Kabaret / krogshow | Intim show nära publiken, ofta på restaurang eller klubb |
| Musikal | Sammanhängande handling där sång och dans bär berättelsen |
| Buskis | Folkligt lustspel med bred humor, ofta sommartid utomhus |
Den svenska revyns historia
Revytraditionen har anor från mitten av 1800-talet. Det som brukar kallas den första svenska revyn hade premiär på nyårsdagen 1845 på Nya Teatern i Stockholm, sedan författaren August Blanche hämtat inspiration från de Parisrevyer som vid nyårstid drev med det gångna årets händelser. Därifrån växte en av världens starkaste revykulturer fram.
Under 1920-talet gick genren isär i två spår. Ernst Rolf stod för lyxrevyn med prakt och överdåd på scenen, medan Karl Gerhard mejslade fram den skarpa, satiriska revyn. Hans nummer Den ökända hästen från Troja blev legendariskt för sin kritik mot medlöperiet med nazismen, och från hans tid stammar nyårsrevyerna. Sedan följde nya generationer: Gösta Bernhards snabba crazyhumor i Casinorevyn, Povel Ramels uppfinningsrika Knäppupp som turnerade i tält, Hasse Alfredson och Tage Danielssons revyer för Svenska Ord och, från 1980-talet, Galenskaparna och After Shave.
Visste du? Kupletten, revyns sjungna satirnummer, är själva motorn i genren. Genom att lägga nya, samhällskritiska texter på melodier publiken redan kan, går budskapet rakt in.
Sommarrevy, nyårsrevy och lokalrevy
I dag är revyn ovanlig på de stora institutionsscenerna, men traditionen lever desto starkare på annat håll. Lokalrevyerna, ofta drivna av engagerade amatörsällskap, håller genren vid liv över hela landet. De allra flesta sätts upp som nyårsrevyer med premiär på själva nyårsafton eller strax efter, då årets händelser fortfarande är heta. Sällskapen samlas i Riksförbundet Lokalrevyer i Sverige, som varje år delar ut priser på Svensk Revyfestival med Revy-SM.
Sommarrevyn är den andra stora årstidstraditionen. Då flyttar revyn och den folkliga buskisen gärna ut under bar himmel på friluftsteatrar, där Vallarna i Falkenberg är en av de mest kända scenerna. Genom åren har profiler som Hagge Geigert i Göteborg satt en stark prägel på sommarens och krogens revyer.
Sugen på en revykväll?
Jämför aktuella revyer, shower och scenföreställningar och boka platser hos våra biljettpartner. Länken är en annonslänk.
Var du ser revy i dag
Letar du efter revy är lokalrevyerna och nyårsrevyerna den säkraste vägen. Många orter har sitt eget sällskap, och en nyårsrevy är ofta höjdpunkten i den lokala scenkalendern. På sommaren tar friluftsteatrarna och buskisscenerna vid, och i storstäderna dyker det med jämna mellanrum upp större revyer och krogshower på de kommersiella scenerna. Att satiren förnyas märks även genom att nya generationer artister söker sig till genren, vilket håller den ung.
Tröskeln in i revyn är låg, och det är en del av poängen. Du behöver inga förkunskaper och ingen vana vid scenkonst för att hänga med, eftersom numren är korta och humorn knyter an till sådant alla känner igen från nyheterna. För många svenskar är den lokala nyårsrevyn dessutom årets enda teaterbesök, en folklig fest snarare än en högtidlig tillställning. Vill du veta vilken revy som spelas nära dig är de lokala sällskapens egna kanaler och biljettförsäljningen ofta bästa källan.
Är revy din ingång till scenkonsten i stort? Då kan vår guide till första teaterbesöket hjälpa dig på vägen, och praktiska råd om biljettköpet finns i guiden om att köpa teaterbiljetter tryggt.
Vanliga frågor
Vad är en revy?
En revy är en underhållningsform som blandar sång, musik, dans, sketcher och monologer. Till kupletterna används ofta kända melodier med nyskrivna texter, och sketcherna driver med aktuella händelser. Till skillnad från en musikal saknar revyn oftast en sammanhängande handling.
Vad är skillnaden mellan revy och kabaret?
Revyn är en scenshow för en större salong, byggd av fristående nummer med satir och sång. Kabaret, eller krogshow, är mer intim och framförs ofta på en restaurang eller klubb med publiken nära scenen. Revyn betonar den aktuella satiren, kabarén stämningen och det nära mötet.
Vad är en sommarrevy?
Sommarrevyn är revy som spelas under sommarmånaderna, ofta på friluftsteatrar och turnéscener och gärna med folklig buskishumor. Den lokala nyårsrevyn med premiär kring nyår är den andra stora årstidstraditionen inom svensk revy.
Vilka är de mest kända revyartisterna?
Bland de stora namnen finns Ernst Rolf och Karl Gerhard från 1920-talet, Povel Ramel med sina Knäppupp-revyer, Hasse Alfredson och Tage Danielsson samt Galenskaparna och After Shave. Karl Gerhard räknas som den moderna satiriska revyns fader i Sverige.
Var kan jag se revy i Sverige i dag?
Revyn lever främst genom lokalrevyer och nyårsrevyer runt om i landet, ofta drivna av lokala sällskap. Större sommarrevyer och buskis spelas på friluftsteatrar som Vallarna i Falkenberg, och enstaka revyer och krogshower sätts upp på scener i storstäderna.
