Balett – den klassiska danskonsten på scen

Balett är scenkonstens mest formfulländade dansform, där hela berättelsen bärs av kroppen och musiken. Här går vi igenom vad som kännetecknar genren, skillnaden mellan klassiskt och modernt, de verk du bör känna till och var du ser balett i Sverige.

Uppdaterad Lästid ~7 min

Vad är balett?

Balett är en scenisk dansform som vilar på ett genomarbetat system av positioner och rörelser. Målet är ett intryck av lätthet och elegans, men bakom det ligger en av de mest krävande disciplinerna som finns när det gäller styrka, balans och kroppskontroll. Själva ordet kommer från italienskans balletto, en förminskningsform av ballo som helt enkelt betyder liten dans och som även gett oss ordet bal.

Det vi i dag tänker på som balett tog form under det sena 1800-talet, och därifrån härstammar mycket av den västerländska scendansen i stort. Kännetecknen är tydliga: kvinnornas tåspetsdans som förstärker känslan av tyngdlöshet, klädseln med trikåer och tyllkjol, och en handling som drivs framåt helt utan tal, genom dans, mim och orkestermusik. Vill du se hur balett förhåller sig till övriga scenformer kan du börja i vår översikt över teaterns genrer.

Bra att veta: balettens kommandospråk är franska. Termer som plié, pas de deux och arabesque används likadant i hela världen, ett arv från Ludvig XIV:s franska dansakademi på 1600-talet.

Klassisk, neoklassisk och modern balett

Inom baletten ryms flera inriktningar. Den klassiska baletten följer ett strikt regelverk med utåtförda ben, fem grundpositioner och tåspets, och den berättar oftast en tydlig historia i ett helaftonsverk. Den neoklassiska baletten, som förknippas med koreografer som George Balanchine, behåller tekniken men skalar bort kulisser och handling till förmån för ren rörelse och form. Den moderna eller samtida baletten tar steget längre och tillåter sig att bryta mot reglerna, med snabbare tempo, golvnära rörelser och en friare koreografi.

InriktningKännetecken
Klassisk balettStrikt teknik, tåspets, berättande helaftonsverk
Neoklassisk balettKlassisk teknik men abstrakt, ofta utan handling och dekor
Modern balettFriare form, snabbare tempo och nya rörelsemönster

Här går en glidande skala över i ett helt eget konstområde. Den fria samtida dansen lämnar tåspetsen och positionssystemet bakom sig helt, och blir då snarare en egen genre än en gren av baletten. Skillnaden är värd att hålla isär: balett utgår alltid från sin klassiska teknik, även när den förnyas.

Kända verk att börja med

Den som är ny inför genren gör klokt i att börja med de stora berättande baletterna, eftersom de är lätta att följa och har musik många redan känner igen. Svansjön av Pjotr Tjajkovskij är en balett i fyra akter om prins Siegfried och den förtrollade svanprinsessan Odette, och den hör till den internationella standardrepertoaren. Samma tonsättare ligger bakom Nötknäpparen, julsagan som balettkompanier världen över sätter upp i advents- och jultid, och Törnrosa.

Vill du se något med starkare dramatik finns romantiska klassiker som Giselle och dansversioner av Romeo och Julia. Letar du i stället efter ett pedagogiskt avstamp som tar dig genom själva besöket steg för steg, hittar du det i vår guide balett för nybörjare, som fokuserar på hur du följer en föreställning utan ord.

Vill du se en balett?

Jämför aktuella föreställningar och säkra dina platser hos våra biljettpartner. Länken är en annonslänk.

Se föreställningar

Balettens historia i korthet

Baletten har sina rötter i renässanshovens praktfulla underhållning i Italien under 1400- och 1500-talen, där den till en början var mer ett gestaltande av eleganta karaktärer än egentlig dans. Katarina av Medici förde formen vidare till Frankrike på 1500-talet, och där fick den sin verkliga blomstring. Ludvig XIV, som själv dansade på scenen, grundade 1661 en kunglig dansakademi och gjorde baletten striktare och mer teknisk. Sent på 1600-talet fastställde Pierre Beauchamps de fem grundpositioner som dansare än i dag bygger sin teknik på.

I Sverige introducerades baletten redan vid drottning Kristinas hov på 1630-talet, men det är Kungliga Baletten, grundad 1773, som brukar räknas som landets första riktiga balettkompani. Under det sena 1800-talet förfinades den klassiska baletten i Ryssland, där koreografen Marius Petipa skapade flera av de verk som fortfarande fyller salongerna.

Var du ser balett i Sverige

Kungliga Operan i Stockholm är hemscen för Kungliga Baletten, ett av världens äldsta balettkompanier och i dag Sveriges enda klassiska balettkompani. Repertoaren rör sig mellan tåspets och tyll och nyskapande modern koreografi, med en fot i traditionen och en i samtiden. Balett och dans står även på programmet hos GöteborgsOperan och Malmö Opera, och internationella gästspel av till exempel Svansjön och Nötknäpparen turnerar regelbundet på scener i hela landet.

Tröskeln in är lägre än ryktet gör gällande. Du behöver inga förkunskaper, men en kort handlingsbeskrivning i programmet eller i förväg gör det lättare att slappna av och följa dansen. Är det ditt allra första scenbesök hjälper vår guide till första teaterbesöket dig på vägen, och vill du förstå hur dans utan klassisk teknik fungerar kan du läsa vidare om den samtida dansen.

Vanliga frågor

Vad är balett?

Balett är en scenisk dansform som bygger på ett formaliserat system av positioner och rörelser, med målet att ge ett graciöst och elegant intryck. Den dansas oftast till klassisk orkestermusik och kännetecknas av tåspetsdans samt trikåer och tyll. Ordet kommer från italienskans balletto, som betyder liten dans.

Vad är skillnaden mellan klassisk och modern balett?

Klassisk balett följer ett strikt tekniskt regelverk med tåspets, vändutåtförda ben och berättande handling, ofta i helaftonsverk som Svansjön. Neoklassisk och modern balett behåller grundtekniken men tar sig större frihet i koreografi och form, är ofta snabbare och mer abstrakt och behöver inte berätta en sammanhängande historia.

Vilka är de mest kända baletterna?

Bland de mest spelade finns Tjajkovskijs Svansjön, Nötknäpparen och Törnrosa, samt Giselle och Romeo och Julia. Svansjön och Nötknäpparen tillhör den internationella standardrepertoaren och sätts upp av balettkompanier världen över, inte minst kring jul.

Var kan jag se balett i Sverige?

Kungliga Operan i Stockholm är hemscen för Kungliga Baletten, Sveriges enda klassiska balettkompani. Balett och dans spelas även på GöteborgsOperan och Malmö Opera, och internationella gästspel av till exempel Svansjön och Nötknäpparen turnerar regelbundet på scener runt om i landet.

Behöver jag förkunskaper för att se balett?

Nej. Handlingen i de klassiska baletterna berättas helt utan ord genom dans, mim och musik, och ett program eller en kort handlingsbeskrivning räcker långt. Läs gärna en sammanfattning i förväg så kan du slappna av och följa dansen i stället för att fundera på vad som händer.